Challenge - Day 20

Day 20- About you



Okej, vad vet ni inte om mig? Jag heter Elin, jag bor på Ren med mina föräldrar, min bror bor i Umeå där han pluggar till civilingenjör. Min släkt är lite utspridd i Sverige. Pappas släkt bor dels här i Bollnäs och dels nere i Borås, och några bor i Västerås. Mammas släkt bor i Forsa, i Söderhamn, i Linköping, i Katrineholm och i Motala.

Jag har gått på Kilbergsskolan, Gärdesskolan och Torsbergsgymnasiet. Jag har hållt på med ganska många aktiviteter, men jag slutade ganska direkt på nästan alla. Listan inkluderar målningsklass, blockflöjt, fotboll, simning, luftgevärsskytte (som jag var ganska grym på...), dans, ridning (som jag fortfarande håller på med), hästskötarkurs både på travet och på ridhuset.

När jag var yngre var jag med i Kilbergsskolans talangjakt tre gånger: en gång dansade jag, en gång sjöng jag (och blev praktiskt taget utbuad...) och en gång mimade jag och mina kompisar till Östen med Restens "Hon kommer med solsken". Vi kom trea den gången.

När vi slutade sexan fick alla elever en liten gosedjurshund med ett litet rim. Vår lärare läste upp rimmet och sedan skulle alla gissa vems hunden var, det var himla roligt. På mitt kort stod det bl a "vår lilla extralärare" och alla visste att det var jag... Alla utom jag, för det var första gången någon berättade för mig att jag hjälpte folk. Den rollen har jag hållt fast vid.

Jag är duktig på det där med dubbelmoral, och jag har verkligen lärt mig att aldrig säga aldrig. Förr tyckte jag att alla med systemkameror var töntar, jag tyckte att alla färger utom rosa var skitfula, jag avskydde stickat, jag avskydde leggings, jag svor att aldrig använda någonting mönstrat, jag sa att jag aldrig någonsin skulle ha skärp eller kjolar i midjan, och ja..... Det gick ju bra... Min D90 är min käraste ägodel, jag lever i leggings, mina stickade koftor är helt underbara och jag äger bara midjekjolar och midjeskärp.

Mer då? Jag är en relativt positiv och glad tjej som försöker leva livet fullt ut varje dag, och jag älskar att le och skratta. Och nu har jag skrivit jättemycket och ni orkar säkert inte läsa mer, men säg till om ni vill ha reda på nåt mer om mig, annars får ni ha det toppen! Puss!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0